I mitt liv har jobbiga saker hänt speciellt mötet med en psykopat som jag träffade i tonåren. Det bästa jag gjort är att jag hela tiden pratat med vänner och familj om vad som hände. Det var ju inte bara jag som vart utsatt för han, utan även flera i min familj råkade ut för honom, även en del av mina vänner fick se hans mörkaste sidor.
Det är skönt att ha personer att dela och diskutera det som hänt, en del av mina nya vänner som inte är så nya för den delen men som kom in efter tiden med honom. Dem har verkligen kunnat lyssna och orkat finnas där med mer distans och med verklig empati och medkänsla.
Det är fantastiskt vad stöd jag fått av mina vänner som orkat lyssna och som orkat finnas där när gammalt skräp kommit upp till ytan, för visst lever minnena kvar. Visst spökar saker i mitt sinne och då är det bra att ha sina boll plank och prata ut om det istället för att gå och grubbla.
Jag tror jag är lyckligt lottad som har lätt att prata även om det svåra i livet. Bättre ventilera än lägga locket på, lägger man locket på så kan det lätt koka över. Sedan känns det tryggt att så många vet vad jag genomlevt, att dem stödjer mig och finns där för mig.
Min man är enormt stöd, men han kan brusa upp av ilska när han hör vad den mannen gjort mot mig. Det är lite lättare att bubbla med väninnor som inte tar det så personligt. Förstår dock min mans ilska. För den ilskan fanns hos mig en gång i tiden.
Med tiden har dock min ilska gott över till att tycka den individen är patetisk loser, så oavsett vad den företar sig i livet så döljer den sitt sanna jag och det tycker jag både är fegt och en förlust för han visar aldrig hela sig själv, kanske för att han vet om dem verkligen såg honom, hela han, så skulle dem troligen ta ett stort avstånd från han. Inte alla så klart för en del vill inte se, de vill inte veta, dem skulle blunda eller vifta bort vad dem en såg, för dem orkar inte se verkligheten som den är.
Tänkte på inte vilja se, såg ett TV-program där det var uppenbart att en ung man begått ett allvarligt brott, men familjen till honom gjorde allt för att rentvå honom, sedan när han erkände brottet försökte dem säga att dem fortfarande inte kunde tro att han gjort det, dem sa men det är svårt att tro, han var ju så fin människa, något måste ha hänt som fick han göra det.
Trotts att utredningen visade att han medvetet beräknande planlagt och genomfört brottet. Så sa hans familj att så var det inte riktigt. Hmm
Ibland kan de kriminellas familjer vara riktigt farliga genom att dem hjälper till att dölja sanningen om den kriminellas brotts belastning. Dem berättar inte för dem nya att deras bror eller syster gjort allvarliga brott och setatinne nej dem håller hemligt för nya partner som kommer in i den kriminelle liv vad som hänt.
Och ohps I did it again...Är lätt hänt... Saker upprepar sig pga att ingen berättade om hur det gick för dem innan.
Farligt.
Kan kosta massa oskyldiga människors hälsa, det kan skada oskyldiga ekonomier, psykiskt och deras fysiska tillstånd om det går illa.
Idag skyddar vi brottslingar genom begränsa möjligheten att publicera deras namn, visa deras ansikten osv.
Jag skulle vilja ändra rättssystemet så det vart mycket högre straff för brott när det fysiskt skadat en annan människa, även vid psykisk skada och jag skulle vilja ha skyhöga ekonomiska skadestånd för sveda och verk.
Jag är så trött på att höra person efter person som råkat illa ut, att dem är sjukskrivna, går i dyr terapi, besöker läkare och specialist vård pga av skador som uppstått vid våld dåd. Och man får höra att personen som begick brottet kom ut efter ett par månader på öppen anstalt och nu börjat om sitt liv. Den utsatte kanske aldrig får tillbaka sitt liv pga utav skador både kroppsligt och psykiskt.
Hur bra är Sverige på att ta hand om dem utsatta, dem som blivit attackerade och skadade? Hur mycket skydd har vi för dem? Hur mycket hjälp finns det?
Jag satt som Nämndeman i Stockholmstingsrätt och kan bara säga en sak vårt system suger när det gäller skydda brotts offren. Vi är usla på att ta hand om och skydda dem som råkar illa ut intressen.
Vi behöver nya lagar, vi behöver ändra straffen så det kostar mer att slå någon än ta dennes pengar och om någon gör illa någon för livet så borde det kosta den skyldiga för resten av dennes liv också.
Jag tror kriminella kan ändra sig, jag tror dem kan förändras, men ge offret en möjlighet till samma sak och se till att den kriminelle för stå sitt kast. Varför ska samhället betala för att en man gjorde sin fru blind och handikappad igenom misshandel och överlagt våld? Vill vi betala för han ska kunna komma undan och leva ett nytt liv med en ny fru. Och om han gör det igen och igen...
Nej, vi måste få stopp på dem. dem måste få betala...
Några månader i fängelset för förbrytaren och skador för livet för offret är inte ok för mig.
Jag vill veta varför vi betalar förbrytarens skadeverkningar när det kommer till fysisk misshandel?
Om dem pajar en Tv station då får dem betala skadorna, om dem klottrar ner en tunnelbana då blir det att betala för skadorna, men skadar man en människa så blir det skattebetalarna som få betala och den kriminella kommer undan med oftast skitsummor i skadestånd.
Jag såg massa orättvisor i Tingsrätten, vi behöver verkligen ändra vår syn på människans värde och kroppens värde och kriminellas skyldighet att betala för skadorna den åsamkat en annan individ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar