måndag 26 december 2011

Vi åkte till Leva i Visby vid advent.

En bild inne från Levas växthus/ extra Café utrymme.
Vi hamnade på Leva som är både Café, Affär, butiker m.m.
Vid utkanten av Visby ligger Leva som har god mat, ekologisk inriktning och massa myspys.
Vi valde Leva för vårt Adventsfirande i år, Peter tog traditionell saffranspannkaka, jag valde ugnsbakat äpple med gräddvaniljsås. Och till det vart det passande äppelglögg. En del Julgodis hittade vi uppe på loftet i ladan där skolbarn och andra hade julmarknad.

söndag 18 december 2011

Dela saker med familj och vänner

I mitt liv har jobbiga saker hänt speciellt mötet med en psykopat som jag träffade i tonåren. Det bästa jag gjort är att jag hela tiden pratat med vänner och familj om vad som hände. Det var ju inte bara jag som vart utsatt för han, utan även flera i min familj råkade ut för honom, även en del av mina vänner fick se hans mörkaste sidor.
Det är skönt att ha personer att dela och diskutera det som hänt, en del av mina nya vänner som inte är så nya för den delen men som kom in efter tiden med honom. Dem har verkligen kunnat lyssna och orkat finnas där med mer distans och med verklig empati och medkänsla.

Det är fantastiskt vad stöd jag fått av mina vänner som orkat lyssna och som orkat finnas där när gammalt skräp kommit upp till ytan, för visst lever minnena kvar. Visst spökar saker i mitt sinne och då är det bra att ha sina boll plank och prata ut om det istället för att gå och grubbla.

Jag tror jag är lyckligt lottad som har lätt att prata även om det svåra i livet. Bättre ventilera än lägga locket på, lägger man locket på så kan det lätt koka över. Sedan känns det tryggt att så många vet vad jag genomlevt, att dem stödjer mig och finns där för mig.
Min man är enormt stöd, men han kan brusa upp av ilska när han hör vad den mannen gjort mot mig. Det är lite lättare att bubbla med väninnor som inte tar det så personligt. Förstår dock min mans ilska. För den ilskan fanns hos mig en gång i tiden. 

Med tiden har dock min ilska gott över till att tycka den individen är patetisk loser, så oavsett vad den företar sig i livet så döljer den sitt sanna jag och det tycker jag både är fegt och en förlust för han visar aldrig hela sig själv, kanske för att han vet om dem verkligen såg honom, hela han, så skulle dem troligen ta ett stort avstånd från han. Inte alla så klart för en del vill inte se, de vill inte veta, dem skulle blunda eller vifta bort vad dem en såg, för dem orkar inte se verkligheten som den är.

Tänkte på inte vilja se, såg ett  TV-program där det var uppenbart att en ung man begått ett allvarligt brott, men familjen till honom gjorde allt för att rentvå honom, sedan när han erkände brottet försökte dem säga att dem fortfarande inte kunde tro att han gjort det, dem sa men det är svårt att tro, han var ju så fin människa, något måste ha hänt som fick han göra det.
Trotts att utredningen visade att han medvetet beräknande planlagt och genomfört brottet. Så sa hans familj att så var det inte riktigt. Hmm

Ibland kan de kriminellas familjer vara riktigt farliga genom att dem hjälper till att dölja sanningen om den kriminellas brotts belastning. Dem berättar inte för dem nya att deras bror eller syster gjort allvarliga brott och setatinne  nej dem håller hemligt för nya partner som kommer in i den kriminelle liv vad som hänt.
Och ohps I did it again...Är lätt hänt... Saker upprepar sig pga att ingen berättade om hur det gick för dem innan.
Farligt.
Kan kosta massa oskyldiga människors hälsa, det kan skada oskyldiga ekonomier, psykiskt och  deras fysiska tillstånd om det går illa.

Idag skyddar vi brottslingar genom begränsa möjligheten att publicera deras namn, visa deras ansikten osv.
Jag skulle vilja ändra rättssystemet så det vart mycket högre straff för brott när det fysiskt skadat en annan människa, även vid psykisk skada och jag skulle vilja ha skyhöga ekonomiska skadestånd för sveda och verk.
Jag är så trött på att höra person efter person som råkat illa ut, att dem är sjukskrivna, går i dyr terapi, besöker läkare och specialist vård pga av skador som uppstått vid våld dåd. Och man får höra att personen som begick brottet kom ut efter ett par månader på öppen anstalt och nu börjat om sitt liv. Den utsatte kanske aldrig får tillbaka sitt liv pga utav skador både kroppsligt och psykiskt.

Hur bra är Sverige på att ta hand om dem utsatta, dem som blivit attackerade och skadade? Hur mycket skydd har vi för dem? Hur mycket hjälp finns det?

Jag satt som Nämndeman i Stockholmstingsrätt och kan bara säga en sak vårt system suger när det gäller skydda brotts offren. Vi är usla på att ta hand om och skydda dem som råkar illa ut intressen.
Vi behöver nya lagar, vi behöver ändra straffen så det kostar mer att slå någon än ta dennes pengar och om någon gör illa någon för livet så borde det kosta den skyldiga för resten av dennes liv också.

Jag tror kriminella kan ändra sig, jag tror dem kan förändras, men ge offret en möjlighet till samma sak och se till att den kriminelle för stå sitt kast. Varför ska samhället betala för att en man gjorde sin fru blind och handikappad igenom misshandel och överlagt våld? Vill vi betala för han ska kunna komma undan och leva ett nytt liv med en ny fru. Och om han gör det igen och igen...
Nej, vi måste få stopp på dem. dem måste få betala...
Några månader i fängelset för förbrytaren och skador för livet för offret är inte ok för mig.

Jag vill veta varför vi betalar förbrytarens skadeverkningar när det kommer till fysisk misshandel?
Om dem pajar en Tv station då får dem betala skadorna, om dem klottrar ner en tunnelbana då blir det att betala för skadorna, men skadar man en människa så blir det skattebetalarna som få betala och den kriminella kommer undan med oftast skitsummor i skadestånd.

Jag såg massa orättvisor i Tingsrätten, vi behöver verkligen ändra vår syn på människans värde och kroppens värde och kriminellas skyldighet att betala för skadorna den åsamkat en annan individ.

lördag 17 december 2011

Fotografier tagna av Katherine Eriksson 1

 Fullmånes 10 nov. bild 2011. Visby Gotland, Foto Katherine Eriksson
Vid restaurang dimmig natt på Gotland.
Strand promenaden i Visby, November 2011.

November Botaniska i Visby.


torsdag 15 december 2011

lite bilder jag tagit. foto

Två små blå från Visby November 2011. Vackert förra året var det snö vid samma tidpunkt.
Roses are red, hm... bara en röd ros av många i Visby i November 2011.

Gotland

Visst vart den här bilden häftig, det är vid en 50-års fest som jag gick ut och fotograferade dimman och ljuset från en närliggande restaurang. Mellan Vibble och Tofta på Gotland...

måndag 12 december 2011

Dröm eller mardröm?

Under rubriken dröm eller mardröm kommer dessa tankar;
Nr 1. min fråga blir hur skiljer man på dröm och mardröm?

Jag tror de flesta skulle säga att dem vaknar upp, uppskakade av det dem drömt, jag tror de flesta bara skulle minnas delar av drömmen och mest bara veta att något i drömmen gav dem obehag.

Livet är ibland som en dags dröm.
Och ibland vaknar vi mitt i drömmen och den scen vi haft framför oss förändras, vad är sant?

Vad är önskedröm, vad väljer vi att drömma om och vad är verklighet i det vi ser?

Jag valde drömma en gång i tiden.
Rosor, vackra presenter, romantiska ord, kärleksförklaringar, vackra romantiska melodier, stunder av vi mot världen, stunder av fundersamhet som suddades ut av lögner och mer lögner.

Ibland vill man inte se, varför lögn, vad är bakom lögnerna.
Leva i en saga, en dröm, är som att blunda inför den pågående verklighet.

En dag går det inte att blunda verkligheten springer i kapp drömmen, det är då nattens mardröm blir vardagens verklighet.

Då kommer de obehagliga frågorna:
Vad är det du inte vill se?
Och varför?
Hur hårt vill du falla?

Tanken kommer:
När sanningen slår till så svider det om man levt i en förljugen dröm för länge.

Så här tänker jag idag:
Vissa människor skrämmer mig mer än andra, det är dem som lever på goda fina själars energi och det är verkligen som lejonet klätt ut sig till lamm.

Jag väljer att citera Harry Potter i min diskussion som egentligen handlar om ett ego, en psykopat, en Casanova med förkärlek för vackra unga flickor och rikedom/status.

Ett väl valt citat ur Harry Potter & Dobby's diskussion som passar bra in på det jag tänker på "Terrible things are about to happen at Hogwarts. Harry Potter must not stay here, now that history is to repeat itself.

HARRY: Repeat itself? You mean this has happened before?"

Så himla bra citat...
Och ja ibland talar jag i gåtor...
Men verkligheten är inte alltid som man tror att den är, ibland döljer sig ondska bakom vackra ord, ibland döljer sig verkligheten bakom de vackra livet, bakom rikedomens fasader och glamor kan ha en mörk baksida, allt är inte guld som glittrar.

Jag vill säga att mina ord  den här gången är tillägnade alla kvinnor som har mött en psykopat.

För er som undrar om ni mött en psykopat så är detta några tipps:
Psykopater har ofta ett brottsregister, oftast är psykopater trevliga, charmiga och romantiska.
Många av dem är otroligt duktiga på dupera och på att föra bort den verkliga bilden av vem dem är.
Men ställer man sig Harry Potters frågor "Repeat itself? You mean this has happened before?"så blir svaret:  Ja!
Ta och anställ en dektetiv och du kommer troligen få bra svar på vad du inte ser.

  Karaktären Voldemort har i boken fått rollen som den ruggigt läskiga psykopaten och kan beskrivas som ondskan själv i boken.
Voldermort som ung man har ett annat namn TOM RIDDLE väldigt söt, övertygande, otroligt vältalig och duperande, men som han själv säger : "TOM RIDDLE: Voldemort is my past, present, and future. (writes in the air) TOM MARVOLO RIDDLE (rearranges) I AM LORD VOLDEMORT"

Självgodhet brukar vara psykopatens tecken nr 1.
Nr 2 ofta charmtroll som antingen har humor, Casanova talanger och så klart romantiker som ofta älskar glam, ställ han på scen och han kommer spela den bästa roll som en ömsint, omtänksam och kärleksfulle man, men under ytan, bakom masken döljer sig en mörk hemlighet.

Han eller hon kan inte älska dig! En psykopat älskar bara sig själv för han/hon har ingen riktig medkänsla och empati.
Dem kan bara lära sig hur dem ska bete sig, men dem känner egentligen inte med dig. Och blir deras lögn hotad att bli avslöjad, så se upp. Om dem inte har empati kan saker gå över styr, från kärleksfullt puss, puss till rasande monster med svarta ögon och stirrig blick på ett ögonblick
.
Ofta är ju psykopaten älskad av dem som träffar han ett tag, men i långa loppet håller oftast inte skådespelet, så han måste vara försiktig med att inte låta någon komma för nära.
För nära hans mörka hemlighet.
Om vännerna var riktigt nära ett längre tag, om familjen såg allt, om dem fick se:  that history repeat itself.

Nej, det går ju inte, så lagom avstånd, eller varför inte träffa dem lite mer sällan, helst undvika presentera nya parten för dem, måste dem presenteras så finns ofta varningsord till familjen, berätta inte för: Till kompisen kommer order sej inget om... Håll tyst om... Vi pratar inte om... Var bussig och nämn aldrig...
Små varnings ord med stora hemligheter sammanslaget.

Jag önskar lagen var sådan att man kunde gå ut med namn adress på psykopater så deras framfart kunde stoppas.

För dem ställer till skada, dem som träffar dem blir oftast ordentligt brända och lika så deras familjer.
Ofta har psykopaten så många lögner i armen att han eller hon själv till sist börjar tro på dem.

Jag kan lova att den psykopat som jag träffa, som är fastställd utredd psykopat, har med största sanorlikhet dragit en "tyck synd om mig storry", med så många lögner bakom att man  troligen skulle kunna spy över dem.

En psykopat blir inte frisk.

Han /hon kan lära sig leva ett något så där normalt liv, men dem är alltid en fara! För den enda dem egentligen bryr sig om är sig själva.

Så  frågan är kan en romantisk, vältränad, framgångsrik, vältalig, mjukis, som öser ur sig snälla omtänksamma komplimanger och som gör mys middagar bortom alla gränser, som ger romantiska rosor, håller en i handen vid flygresan, vaggar in en i trygga ord om "vi har bara varandra" och du och jag är som ett. Hmm kan den vara psykopat? SVAR:  JA DET KAN DEN!

Frågor man kan ställa sig själv men aldrig fråga duperaren / psykopaten, är:
Vad har hänt innan jag kom in i bilden, vad är dolt för mig?
Varför berättade den inte allt för mig, finns det saker den vet att jag aldrig skulle accepter?
Vart är det förflutna?
Vad är det den vill dölja och varför?

varför inte fråga personen Själv? hmmm får se om du kan gissa, jo en lögnare i mäster klassen säger inte sanningen till dig, sanningen kan du hittar hos andra som lämnat hans liv eller med hjälp av en privat detektiv som gräver fram saker och ting.
För alla lämnar spår.

Bra tipps brotts register, kolla om personen vart gift, kolla om den har barn, kolla vilka som är familj.
Prata med dem som varit tillsammans ett tag med han, kolla deras storry.
Om deras strooy handlar om otrohet, lögner, saker som kom fram på vägen, förbytta personlighets ändringar och tappade identiteter. Om ordet svart sjuk och kontrollerande, dominant dyker upp så se upp i baken...

Var rädd om er för där ute finns psykopater som ofta är karismatiska och framgångsrika charmtroll utan ett sant hjärta.

kan dem bli ledsna, oh ja om dem förlorar det dem vill ha...
Dem kan bli ledsna och tycka synd om sig själva det är dunder vanligt, man kan säga att dem har empati för en person och det är till sig själv...




I

söndag 4 december 2011

Alla tiders jul? advent= sant

Alla tider jul, eller snarare Advents helg nr1, 2011 i Visby.
Ett blåsigt men mysigt firande nästan snö fritt, endast dit fraktat snö & is existerade.
Lussebullar, pepparkakor och glögg var på plats så klart.
Och vind tåliga Gutar.
Liten is-kulpterare  fick prova sin talang på det isblocket som blev ringmur till sist.
Och jag beundrar olika organisationer, företag och skolklasser som stod i blåsten och sålde godsaker m.m.
Jag fick tag i knäck, Julgodis & lussebullar.
Men mest jobbade jag och Peter på Hälsokällan som självklart firade Advents helg med öppet hus på Adelsgatan 2, där vår lokal ligger, man ser huset vi har lokal i på bilden. det lite aprikos/ljust orange gula huset i bakgrunden bakom granen.

Hälsokällan i Visby.
 
 
Tradition i Visby smällkaramell.  Ja, dem brukar alltid ha godis i.
 
Avslutar med bild på Adelsgatan 1 adventsfirandet i Visby på Gotland 2011.

fredag 2 december 2011

Super Mario fyllde 50 år!
Nu har jag fixat lite med bilderna från Marios 50 års fest. Lägger upp några bilder där självklart Super Mario var temat.

Marios dotter strålade som en prinsessa.
Baren vart öppnad efter middagen. och innan var det bjudning på öl och vin m.m.
Hela Super Mario gänget på plats. =)

Min man Peter & Mario i tåget som slingrade sig fram över dans golvet.

Jätte god mat! riktigt goda sallader...

Efter god tårta vart det dans party...
Och på natten serverades korv, jag hoppade den efter som jag inte ätit korv på 15 eller 16 år.
Det var en kul 50-års fest med god mat, bra musik och massa fina människor.